"Its just a ride" Part 3
Saxat från Kolozzeum ang tavlan:
Av Masterchief -
Din konst tillhör definitivt inte den genre som jag vanligtvis uppskattar. Den är för abstrakt och ofta ger inte konstverket mig något speciellt; "jag känner inget". Vissa av dina alster tillhör denna kategori, medan andra gör det inte. Jag har haft svårt att sätta fingret på vad som gör att jag uppfattar det så olika. Det här verket gillade jag och jag har suttit och funderat på varför. Först gillar jag färgen (jag associerade den direkt till det ljus jag får genom mina gula cykelglasögon). Sen hoppade jag in i bilden (bildligt talat) och insåg efterhand att jag omedvetet uppfattade oändlighetstecknet som mina glasögon. Låter kanske fånigt, men detta gjorde att jag började utforska bilden mer som jag stod där; i ett landskap. Vad jag såg och associerade med håller jag för mig själv, men det var jäkligt njutbart. Efterhand jag tittat på verket har mina associationer växlat lite, men de är fortfarande tilltalande.
Nu är förmodligen detta så långt ifrån dina tankar bakom verket som man kan komma. Men det spelar ju ingen roll. Som betraktare måste jag få mina associationer och de "spelar" med positiva känslor. Precis vad jag vill uppleva när jag tittar på konst. Jag gillar att må bra.
Bra jobbat.
Fin färgkombination.
Gör sig bra var som helst.
En gjuten betongram kanske?
Mjaa.. Varför inte. :)
Saxat från Kolozzeum ang tavlan:
Av Masterchief -
Din konst tillhör definitivt inte den genre som jag vanligtvis uppskattar. Den är för abstrakt och ofta ger inte konstverket mig något speciellt; "jag känner inget". Vissa av dina alster tillhör denna kategori, medan andra gör det inte. Jag har haft svårt att sätta fingret på vad som gör att jag uppfattar det så olika. Det här verket gillade jag och jag har suttit och funderat på varför. Först gillar jag färgen (jag associerade den direkt till det ljus jag får genom mina gula cykelglasögon). Sen hoppade jag in i bilden (bildligt talat) och insåg efterhand att jag omedvetet uppfattade oändlighetstecknet som mina glasögon. Låter kanske fånigt, men detta gjorde att jag började utforska bilden mer som jag stod där; i ett landskap. Vad jag såg och associerade med håller jag för mig själv, men det var jäkligt njutbart. Efterhand jag tittat på verket har mina associationer växlat lite, men de är fortfarande tilltalande.
Nu är förmodligen detta så långt ifrån dina tankar bakom verket som man kan komma. Men det spelar ju ingen roll. Som betraktare måste jag få mina associationer och de "spelar" med positiva känslor. Precis vad jag vill uppleva när jag tittar på konst. Jag gillar att må bra.
Bra jobbat.
